INGET KLYDD

Oh deer!

Nu har jag kört bilrunda en vecka i Skanör.

På vissa ställen är det obelyst och mycket skog, och såklart förväntar jag mig viltväxel där. Har av naturliga skäl helljus på och då menar jag väldigt skarpa strålkastare även på taket.

På väg till jobb igårnatt, vid 02-tiden, precis efter rondellen i Skanör, rusade ett rådjurskid ut i vägbanan. Jag hade förmodligen – och som tur var – inte fått upp farten helt, hann bromsa in något. Rådjuret undkom krock med en hårsmån. Men jag hann tänka att rådjur kommer sällan ensamma och i det ögonblicket small det till. Nummer två landade i min högra framlykta och studsade tillbaka i diket på rygg, jag såg fyra ben pekande uppåt. Förväntade mig inte riktigt rådjur kring detta område då det omges av villor och radhus. Vilket är falsk trygghet eftersom vilda djur rör sig även bland bebyggelse. Och jag är van vid att de brukar förflytta sig kring gryning, inte mitt i natten. Det var visserligen fullmåne och ovanligt ljust för tidpunkten.

Chockad körde jag vidare till macken (ca tre minuter bort) där tidningsbuntarna finns, för att där ringa förman om rutiner kring detta. Ringde 112, gick ganska fort att komma fram. Jag skulle märka ut var olyckan skett. Så jag körde tillbaka för att hitta platsen, hittade inget glassplitter från lyktan eller för den delen kidet, men det satt en vit katt vid vägkanten; naturen hade redan ordnat markeringen. Polisen kom just då och ganska snabbt jägaren också. Det visade sig att rådjuret hade inte dött direkt. Min bil hade fått lindrig skada – jag ingen – och därmed blev ju stöten tyvärr inte dödande för djuret, det fick lida där i diket några minuter.

Tidningarna måste delas ut och smått skakad och lite ofokuserad fick jag ju göra mitt jobb. När rundan var slut och på hemväg, körde jag förbi olycksplatsen. Där stod ett rådjurskid och vittrade och saknade. Det minnet gör mer ont än själva olyckan. Visst har djur känslor (apropå en forskningsrapport där man konstaterat att djur kan känna glädje, sorg mm. Vilken ickeforskning egentligen, det är väl självklart!!).

Första gången jag råkat ut för detta. Tur i oturen blev det ju ingen större skada på mig eller min bil. Men väldigt obehagligt att krocken skedde och tragiskt att djuret behövde ligga och lida i diket. Men fantastiskt att jägare och polis kunde agera så snabbt.

Jag bor nära en bilverkstad, tvärsöver gatan. Det tog några timmar att få fixat strålkastaren. 1500 kr kostade det…

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *